Om du aldrig provat, hur kan du då vara säker?

Som alltid vaknar jag med sol över mitt tak. Ida har åkt till jobb för längesen och nu sitter jag och funderar på hur mina kommande timmar ska få se ut. Mina böcker blir mer och mer dimmiga, tror det blir en tur till skogen ist. Vill ut och gå, andas fritt.
Ibland är det på håret att man faller tillbaka men jag har en bok som är min räddning. "Jag är inte galen" heter den.

"Beskedet kommer från en psykiater som mina föräldrar har tagit kontakt med, själv är jag handlingsförlamad. - Det du lider av är panikångest, säger han. Mamma är med mig på mottagningen. Som när jag var liten. "Oväntade attacker av svår ångest" Det finns. Jag finns. Jag är alltså inte ensam. Jag har en diagnos. Helt plötsligt är det som om jag inte är så knäpp längre. Det jag lider av finns i verkligheten. det finns andra som känner som jag. Det är nästan så att jag blir frisk av bara kunskapen."